Om söndagen, då en dagen-efter-match-träningsvärk hemsökte min strömlinjeformade lekamen på det allra mest obarmhärtiga vis fick jag besök av tvenne utsvultna samt aningen bakrusiga unga herrar. Dessa båda testosteronstinna alfahannar hade firat lördagens viktoria på en av Åsundens pärlas serveringar och så småningom kommit att spendera natten i staden och nu kom de alltså och sökte frukostaudiens hos Villastadens okrönte konung. Och som den ödmjuke, humanist jag nu en gång för alla har kommit att bli genom åren bullade jag upp vad allt vad huset kunde uppbringa på frukostbordet. Sylta, grisfötter, marmelad, renskav, nygräddat bröd osv.Jag skall i sanningens namn tillstå att de unga gossarna ingalunda åt mig ur huset men deras fäder har likväl varit gentila nog att erbjuda sig att swischa över en nätt summa riksdaler för att täcka kostnaderna. Ett erbjudande som jag härmed avböjer vänligt men bestämt. Det vore förmätet av mig helt enkelt!
Visst är väl lagsportens utjämnande natur underbar att vara del av?! Inom lagsporten är alla med på samma villkor, oavsett ålder eller bakgrund och således är det också naturligt att nestorn i laget får besök av sina hungriga lagkamrater (en av dem har jag dessutom bytt blöja på en gång i tiden) på söndagsmorgnarna! Vårt samhälle behöver fler forum av det slaget. Ställen, aktiviteter och plattformar där vare sig ålder, ras eller religion spelar någon roll. Nåväl och skämt å sido och allt det där, det här inlägget skulle ju handla om lördagens segermatch men håll med om att det var en någorlunda läsvärd och tänkvärd passus!
Sätila SK har under de senaste säsongerna skapat sig ett rykte om att vara ett hårt kämpande, laglojalt kollektiv och således var vi medvetna om att vår egen inställning och attityd skulle påverka matchbilden på ett tydligt sätt. Vi satte gemensamt tonen i form av en mycket fokuserad uppvärmning och redan i matchens inledning kunde man se att vi ämnade sälja oss dyrt. Vi jobbade högt, aggressivt och kompakt i försvarsspelet och var kreativa när vi vann boll. Kombinerade långa och korta uppspel på ett bra sätt och hade två ständigt hotande kantspelare i form av Magnus E och Viktor J. Dessa komponenter ledde till att vi dominerade den första halvleken fullständigt och i sanningens namn borde vi nog ha gjort ett antal mål till men vi fick nöja oss med en 2-0-ledning i paus. 1-0 prickades in av Pontus Bertilsson som förvaltade Simon Berndtssons och Viktor Blomgrens förarbete och tvåan placerades in på straff av redan nämnde Viktor B efter Magnus Edvardsson hade blivit neddragen av bortalagets i övrig framgångsrike keeper.
I den andra halvleken jämnar spelet ut sig men det är ändå vi som skapar klart flest chanser och vinner rättvist.
Sammanfattningsvis får man säga att vi på det stora hela svarar för en mycket bra insats där alla inblandade bidrar på ett bra sätt. Alla spelare förtjänar således beröm men personligen vill jag lyfta fram mina unga inner/ytterbackskollegor Robin Svensson och Simon Berndtsson samt ständigt spelbare Pontus Andersson på det centrala mittfältet. Fem omgångar återstår nu av årets seriespel och vi är fortfarande, i allra högsta grad inblandade i toppstriden! På lördag vankas det lokalderby mot lillebror Tranemo IF, då behöver vi allt stöd vi kan få och på söndag serveras det frukost i villastaden igen!
Laget:
David Olausson
Robin Svensson
Christian Dower
Simon Berndtsson
Magnus Edvardsson
Pontus Andersson
Gustav Kettil
Viktor Blomgren
Viktor Jonsson
Tobias Alfredsson
Pontus Bertilsson
Duka Gjakova
Simon Lundgren
Simon Palmgren
Alfons Nilsson
Erik Pumpa
//Dowerbauer
