Lördagsmorgonens gryning hade stillsamt bedarrat när dryga tjugotalet ungdomar sammanhållna av en handfull ålderstigna herrar träffades utanför Glasvallens gråmålade väggar för att packa ner det sista materialet inför en veckas strapatser på varmare breddgrader. Den svenska utfärdsposten var som brukligt Landvetters asfalterade startsträckor. Resan dit var i högsta grad oproblematisk och luftfärden därifrån förflöt i behaglig takt och knappt två timmar senare kunde Europas största flygplats tas i besittning.

Väl i London gapade resenärernas magar tomma och efter en halvtimmes bestämt men icke lyckosamt sökande efter det gula m:et tvingades man in på en lokalhistoriskt inspirerad servering. Diverse olika men till fullo klassiska engelska förmiddagsrätter beställdes in och kökspersonalens resultat lät inte vänta. Medellånga korvar, tomatkokta bönor, halvstekt sidfläsk, frästa champinjoner och hollandaisesåsdränkta sparrisar var bara ett axplock av den mångfald av delikatesser som serverades de lyckliga resenärerna från norr.

Nästa flygtur var i omfång dubbelt den föregående men dessvärre fördröjdes avfärden markant av fortfarande oklara anledningar. Väl i luften förflöt dock det hela under kontrollerade former och den höghöjdsdrivna turbulensen uteblev och framåt kvällningen kunde Larnacas flyplats skönjas. Efter en behaglig landning och diverse teknikaliteter på flygplatsen gick bussresan mot turistmeckat Ayia Napa. Trekvart senare stapplade de luggslitna Limmaredspojkarna in i entrén på ett hotell i stadens östra delar.

Efter att de elva rummen installerats var det dags för första middagen i det nya landet. Mer än ett halvdygns resa var avklarad och hungern var vid det här laget påtaglig och den uppdukade hotellbuffén med italienskt tema blev således en behaglig historia. Med mätta magar kunde sedan den välbehövliga nattsömnen inledas.

Utvilade möttes man dagen efter av ett strålande väder och en utsikt över det klarblåa Medelhavet som enträget eroderat den Cypriotiska kustlinjen under tusentals år. När klockan slagit halv nio inmundigades den första frukosten, en smakrik historia. Något senare förde en högerrattad buss samtliga i truppen mot träningsanläggningen.

De gröntäckta men något hårda gräsplanerna utgjorde säsongens första ickeplastiska underlag och känslan därav var givetvis njutbar. Vädret höll högsta klass och de röda träningströjorna flög av i ett nafs och de som hade lyckan att passera förbi kunde med belåtenhet studera de likbleka nordborna utföra diverse olika bollorienterade moment.

Lunchbuffén var nästa hållpunkt och denna gång var buffén mer grekisk-cypriotiskt i sin beskaffenhet. Grillad haloumi, tzatziki, fetaost och stekt fisk ingick bland mycket annat. Mätta och belåtna fördrevs sedan tiden vid poolen fram till dagens andra träningspass.

Eftermiddagens träningspass förlades efter logistiska överläggningar till en anläggning knappa kilometern från hotellet vilket medförde att bussresan kunde bytas ut mot joggingskor. Värmen och redan sega ben gjorde träningen till en något mer karaktärsdanande utmaning är normalt. Passet avslutades med ett antal tempofyllda rusher och det slutkörda gänget begav sig därefter tillbaka till hotellet.

Knappa timmen senare var det återigen dags för mat, denna gång middagsbuffé med internationellt snitt. Efter maten umgicks sällskapet några timmar i hotellets lobby innan ögonlocken gjorde sig påminda och man drog sig till bädds, trötta efter resans första träningsdag.